smetan

Jag är egentligen inte så förtjust i de frusna portionsbitar lax man kan köpa rätt billigt på Ica Väst ibland. Färsk laxsida i ugnen ska det vara! Men studenters plånböcker tillåter ju som bekant inte såna extravaganser, så ibland blir det frysbitslax ändå. Jag tycker att problemet med dessa bitar är att de alltid blir lite torra och tråkiga, de blir aldrig fettiga och mjuka och mosiga, som färsk lax blir. Jag försöker åtgärda detta med att baka laxen i små foliepaket, för att jag tror att de inte vätskar ur sig lika mycket då. (Jag har nog fel, det blir ju alltid lite torrt ändå.) Jag brukar också sno ihop en röra av nåt med mycket smak och lägga med i foliepaketen. Ju mer gojs, desto bättre! Idag gjorde jag ungefär såhär:

Tina fisken, och lägg bitarna på folie. Salta och peppra. I en liten skål blandar di sedan rivet citronskal från en halv citron, en finhackad salladslök, rätt rejält med dill, lite pressad citron och olivolja. Lägg på fisken (eller blanda med nykokt färskpotatis, valet var svårt, men fisken vann) och sno ihop folien. Lägg i en ungssäker form och låt gå klar i ugnen. Min fick tog typ 20 minuter i 200 grader, men det kan mycket väl vara för länge och för varmt. Niklas tycker att 13 minuter i ett vattenbad på 70 grader är lagom, så vad vet jag.  Servera med färskpotatis, sallad och en trevlig kall sås. Min gjordes på turkisk yoghurt, salt och peppar, citronsaft, och dill. Typ. Stenbitsrom är överkurs om man inte redan råkar ha en burk i kylskåpet.






Barris