smetan

I min släkt har vi en fin tradition: sillmiddagen! Denna festliga tillställning sker varje år nån gång i slutet av juli ute hos ett par vänner utanför Södertälje. Hit tar man med sig en hemgjord sill och en hemgjord snaps, och sen sitter vi och snackar och leker lekar hela dan. Efersom jag tycker om att rucka på traditioner gjorde jag i år ingen sill; jag gjord en aubergine! Som före detta vegetarian med både vegetarianer och veganer i vänkretsen har jag såklart kollat runt på andra alternativ till traditionella kötträtter. En klassiker i det sammanhanget är aubergine-sill, och det måste man ju pröva såklar och se om inbitna sillälskare tycker att det funkar. Och det tyckte de! Första kommentaren jag fick var "Det är nåt annorlunda med sillen", men de trodde ju fortfarande att det var sill i alla fall!



Björn, en av vännerna utanför Södertälje, tog bilden.

Till sill som blir lagom till en gammal lingonsyltburk behöver du:

1 aubergine
vatten
salt
2 dl creme fraiche
½ gul lök
½ grönt äpple
ett par msk senap (jag blandade grov skånsk och dijon)
1 msk vitvinsvinäger

Skala auberginen och skär den i bitar. Ungefär ½ x 2 x 5 cm blir lagom sillbitslikt i formen, om man nu är ute efter det. Och det är man ju om man försöker luras! Koka bitarna i välsaltat vatten i 6-7 minuter tills de fått bra konsistens. Häll av i durkslag. Hacka löken och äpplet och blanda ihop alla ingredienserna. Auberginen vill inte stå till sig i såsen, men om du vill ha lite mer djup i smakerna föreslår jag att du rör ihop allt utom auberginen och låter stå nån eller ett par dar innan du fixar med auberginen.

Sara

Hemmagjord pesto går liksom inte att jämföra med köpt pesto. Bäst känsla blir det förstås om man använder sin egen balkongodlade basilika, men köpt på kruka funkar ju det med.



För typ 2 dl sås behöver du:

2 dl basilikablad
30 gram pinjenötter
2 vitlöksklyftor
5 msk riven parmesanost
1 dl olivolja
salt
svartpeppar



Mixa ihop alla ingredienser, och du har en utomordentlig sås för till exempel spaghetti. Eller gör en bufféfavorit: blanda pesto och kikärter! Såsen håller sig i ett par dagar i kylen.



Sara

Sommarhettan är här, och mat känns nästan alltid överflödigt. Salt känns nästan aldrig överflödigt, och något i magen är ju bra. Om man gör en pesto har man en lång radda snabbmatsrätter att välja på sedan: blanda pesto i pastasallad, bre pesto på macka, ät som guck till kött, fyll picknickmackor med pesto, sallad, tomater, och så vidare. Eller så kan man blanda den i pasta, gott, såsigt, salt, enkelt och bara en platta på spisen behöver vara varm. Den är också en schysst ät-present om du ska på galej i sommar. Det kan ju tilläggas att jag inte är ett fan av soltorkade tomater i sig, tycker de smakar lite för likt russin och har en jobbig konsistens, men det här är väldigt gott!